DAGENS TIPS
Det finns träningsredskap i form av olika balansplattor att köpa i sport-, respektive hjälpmedelsaffärer
Hem
|
Osynligastötestenar
|
Kliniskastudier
|
Behandlingoch mediciner
|
Tips ochegenvård
|
Forskningoch nyheter
|
Medicinskafrågor
|
Stäng fliken
Nästan hälften av dem som har Parkinsons sjukdom drabbas någon gång av depression. Den kan gå över snabbt utan att man behöver någon behandling. Den kan också vara långvarig och djup. Det är viktigt att man får behandling om man har depression. | Smärta och förändrad känsel vid Parkinson är vanliga inslag i symtombilden. Problem med muskelkramp vid Parkinsons sjukdom beskrevs redan 1877 av fransmannen Jean Martin Charcot. Smärtan är störst vid off-period, då medicinerna inte fungerar. | Tillståndet kännetecknas av obehagliga förnimmelser djupt inne i benen, ibland även i armarna, som gör det helt omöjligt att sitta still. Myrkrypningar, sockerdrickskänsla är några av beskrivningarna för ”Den vanligaste sjukdom du aldrig hört talas om”. |
Parkinsonsjuka upplever ofta en trötthet, s k fatigue. Det kan vara ren fysisk trötthet men även hjärntrötthet. För att inte låta trötthet förstöra den sociala samvaron måste man planera sina aktiviteter. |
Stäng fliken
Kliniska studier innebär att en läkemedelssubstans testas på människor. De kliniska studierna sker i fyra faser. Läs mer om detta här nedan. | Det pågår världen över en intensiv forskning kring Parkinson. Det kan gälla allt ifrån att hitta biomarkörer för tidig diagnos till att pröva en ny substans som kan bromsa upp sjukdomen. | I Sverige pågår flera kliniska studier om Parkinson. Det finns en del mindre studier men även stora internationella studier kan rekrytera deltagare från Sverige. |
För tio år sedan fanns det bara ett fåtal läkemedel för symptomlindring av Parkinson. Idag finns det åtskilliga om man räknar in de olika styrkorna också. Det finns original preparat och det finns generika. Generiska läkemedel eller generika är läkemedel som inte åtnjuter patentskydd, därför kan de produceras av flera tillverkare. | Läkemedel för ackompanjerande symptom vid Parkinson Den klassiska symtom vid Parkinson - orsakas av specifik cerebral dopaminbrist. Men sjukdomen åtföljs ofta även av andra symtom av olika karaktär. Behandlingar och läkemedel finns för de flesta av dessa symptom. |
Stäng fliken
Vilka är de vanligaste läkemedlen och behandlingarna? Det finns flera olika läkemedel för att behandla Parkinson. I början erbjuder läkarna orala läkemedel. I takt med att sjukdomen fortskrider kan andra behandlingar bli nödvändiga. | Indikationer vid avancerande Parkinson Hur man tar beslut om valet av specifik behandling vid avancerad Parkinsons sjukdom. | Publikationer rörande läkemedel och behandlingar vid Parkinsons sjukdom. |
Hälsoekonomiska sammanställningar gällande Parkinsons sjukdom. | Tre olika patientfall med avancerad Parkinson presenteras. Kopplat till de tre patienternas sjukdomsfall finns hälsoekonomiska data som visar de kostnader och vinster samhället kan uppnå vid korrekt behandling. | Rehabilitering är en viktig del av behandlingen. |
Stäng fliken
Hur bra är jag och hur bra kan jag bli? Vilka besvär kan min nuvarande behandling klara av? Hur bra kan jag förvänta mig att bli? Kan t ex mitt samliv bli bättre med rätt behandling? | Här hittar du tips från Parkinsonsjuka och anhöriga som gör livet lättare att leva med Parkinson. Skicka gärna in dina egna knep och tips som gör att du mår bra till: kontakt@parkinsoninfo.nu | Mat, motion, mediciner, mental inställning Vad skall jag äta och när? Hur kan jag motionera och hur följer jag upp effekten av min medicin? |
Stress, sinnesstämning och sömn Hur kan jag undvika eller hantera stressituationer? Hur kan jag förbättra min sovkvalitet? | Mun- och talövningar som du kan göra på egen hand. | Vad får dig att må bra? Och vad utmanar din tankeverksamhet? Motion för hjärnan varje dag. |
Stäng fliken
Senaste nytt på Parkinson-området. Läs det senaste inom forskning och andra relaterade parkinson frågor. | Vetenskapliga publikationer som rör Parkinsons sjukdom ur olika aspekter. | Hur många Parkinsonsjuka finns det i olika länder? |
Parkinsonfondens verksamhet bygger helt på frivilliga gåvor och har inget statligt stöd. Stöd Parkinsonforskningen! | Parkinsonakademien i Lund, utvecklar den kliniska parkinsonforskningen i landet. Läs hur grundforskning och patientnära forskning knyts samman. |
Stäng fliken
Experternas svar på inskickade frågor Här hittar du läsarnas frågor som sjukvårdsexperter har svarat på. Du kan skicka en fråga till våra experter på: kontakt@parkinsoninfo.nu | Här hittar du de vanligaste frågorna och svaren om Parkinson |
Stäng fliken
| Parkinsons sjukdom | |
Vad är Parkinsons sjukdom? Hur påverkar det individen? |  |
| Symptom Ett av symtomen är skakning men det är långt ifrån det enda. Läs mer om Symtomen vid Parkinsons sjukdom. |  | |
| Diagnos Stelhet och smärtor i ryggen kan vara tidiga tecken men diagnosen är svår att ställa. Hur ställs diagnosen vid Parkinsons sjukdom? |  | |
| Min profil Hur mår jag idag och vad vill jag förändra? Du som är sjuk kan göra din egen profil och få tips om var du kan få hjälp att må bättre. |  | |
| Tandvård Tandvård kostar pengar – och det finns idag ingen skräddarsydd subventionering till Parkinsonsjuka. |  | |
| Parkinson-team För att nå målen att bibehålla funktion, aktivitet och delaktighet genom sjukdomens förlopp räcker inte läkarinsatser och mediciner. Specifika insatser från ett helt team behövs. |  | |
| Adresser till läkare | |
Förutom landstingens vårdutbud kan du vid Parkinson även kontakta privatpraktiserande läkare med specialistkompetenser inom neurologi och geriatrik. |  |
| Livskvalitet Livskvalitet som begrepp innebär olika för olika människor. |  | |
Stress, sinnesstämning och sömn
Hur kan jag undvika eller hantera stressituationer? Hur kan jag förbättra min sovkvalitet?
Stress
Det finns flera olika knep och tekniker för att hantera stressmomenten.
• Genom att undvika att försätta den sjuke i stressande situationer
• Andningsstyrd avslappning (där man t ex räknar in- och utandning medan man tänker på att slappna av)
• Distraktionsövningar (där man styr uppmärksamheten från sina parkinsonsymtom till något avkopplande, stimulerande eller avslappnande)
• Mental avslappning (där man väljer t ex att se en bild av sig själv i en lustfylld situation)
• EFT (energifrigörande träning som bygger på att man knackar lätt eller masserar vissa punkter medan man fokuserar på problemet)
• NLP (neurolingvistisk programmering där man med vissa språkliga- och tankeövningar kan påverka sitt sinnestillstånd)
• Att minska skakningarna hjälper det att hålla något i handen, till exempel en väska, kasse eller tidning.
• Ibland brukar parkinsonsjuka också ta till speciella tricks eller kommandon som gör det lättare för dem att koncentrera sig på rörelsen, så att symtomen blir mindre tydliga.
• Planera dagen.
• Förbereda allt i god tid.
• Ta det lugnt och var flexibel – en aktivitet behöver inte alltid utföras på samma tid och på samma sätt, det går att skjuta upp tills man mår bättre.
• Räkna med att allt tar längre tid än man har räknat med
• Att betala med en större sedel än vad varorna kostar och stoppa växeln i fickan
• Att signera checken, postanvisningen mm innan man ställer sig i kö och kommer fram till luckan.
Sinnesstämningshöjande åtgärder
Vid sänkt sinnestämning, kan stimulerande åtgärder sättas in.
• Mer uppmärksamhet
• Beröring
• Motion
• Titta på roliga video- och TV-program
• Lyssna till roliga radioprogram
• Läsa högt roliga historier
• Lyssna på viss musik, t ex Mozart
• Utflykter
• Naturupplevelser
• Besök av andra vänner än de vanliga
• Extra festlig mat
• En spännande tidning
• Lite trevligt skvaller
• Husdjur
• Vistas ute i solen ett par timmar om dagen
Sömn
Sömnstörningar vid Parkinson är ganska vanliga. Tips för bättre sömn kan vara:
• Ha ett tyst, mörkt och svalt sovrum (15-18 grader)
• Ha en bra säng
• Ha tillgång till toalett/toalettstol/ urinflaska
• Möjlighet att tillkalla hjälp
• Undvika hunger vid sänggåendet. Smörgåsar på sängbordet som är lätta att äta, kan hjälpa till att somna om.
• Undvika kaffe, te, coca-cola och energidryck sex timmar före sänggående
• Inte gå till sängs utan att vara sömnig
• Inte ligga kvar i sängen om man inte sover. Gå upp och göra någonting i stället.
• Regelbundna kvällsrutiner, t ex att lägga sig vid samma tidpunkt oavsett om det är vardag eller helg.
• Gå upp vid samma tid hur dåligt man än har sovit.
• Korta tupplurar på max 30 minuter under dagen är acceptabelt
• Beröring utsöndrar hormon som har lugnande effekt. Träna avspänning om man inte sover. Djupa andetag hjälper (att andas in genom näsan och ut genom munnen)
• Undvika arbete eller TV-tittande i sängen
• Ett stort glas vatten före sänggående kan hjälpa mot muskelkramper som ofta drabbar den sjuke på sena natten. Stretcha innan sänggående för att töja ut förkortade muskler.
• Att inte äta strax före läggdags. (Bara något lätt om man är hungrig).
• Äta mindre av söt och fet mat, liksom starka kryddor.
• All slags fysisk aktivitet är bra. Dagliga promenader är toppen både för kroppen och produktionen av sömnhormonet melatonin. Även om man har sovit dåligt är det bra att försöka röra på sig i alla fall, så mycket man orkar.
• För att kunna sova på natten måste man ha varit riktigt vaken och aktiv på dagen. Undvik dock fysisk aktivitet strax före sänggående.
• Ägna minst en kvart om dagen åt sig själv, åt att göra något kul. Tacka inte nej till vänner bara för att man sovit dåligt. Umgänge och en rolig fritid kan ge en positiv kick och öka balansen i ens liv, vilket är bra för sömnen.
• Om man har svårt att vända sig i sängen pga. stelhet, kan lakan eller nattkläder av blank material t ex satäng, underlätta vändningen.