Hem
|
Osynligastötestenar
|
Kliniskastudier
|
Behandlingoch mediciner
|
Tips ochegenvård
|
Forskningoch nyheter
|
Medicinskafrågor
|
Stäng fliken
Nästan hälften av dem som har Parkinsons sjukdom drabbas någon gång av depression. Den kan gå över snabbt utan att man behöver någon behandling. Den kan också vara långvarig och djup. Det är viktigt att man får behandling om man har depression. | Smärta och förändrad känsel vid Parkinson är vanliga inslag i symtombilden. Problem med muskelkramp vid Parkinsons sjukdom beskrevs redan 1877 av fransmannen Jean Martin Charcot. Smärtan är störst vid off-period, då medicinerna inte fungerar. | Tillståndet kännetecknas av obehagliga förnimmelser djupt inne i benen, ibland även i armarna, som gör det helt omöjligt att sitta still. Myrkrypningar, sockerdrickskänsla är några av beskrivningarna för ”Den vanligaste sjukdom du aldrig hört talas om”. |
Parkinsonsjuka upplever ofta en trötthet, s k fatigue. Det kan vara ren fysisk trötthet men även hjärntrötthet. För att inte låta trötthet förstöra den sociala samvaron måste man planera sina aktiviteter. |
Stäng fliken
Kliniska studier innebär att en läkemedelssubstans testas på människor. De kliniska studierna sker i fyra faser. Läs mer om detta här nedan. | Det pågår världen över en intensiv forskning kring Parkinson. Det kan gälla allt ifrån att hitta biomarkörer för tidig diagnos till att pröva en ny substans som kan bromsa upp sjukdomen. | I Sverige pågår flera kliniska studier om Parkinson. Det finns en del mindre studier men även stora internationella studier kan rekrytera deltagare från Sverige. |
För tio år sedan fanns det bara ett fåtal läkemedel för symptomlindring av Parkinson. Idag finns det åtskilliga om man räknar in de olika styrkorna också. Det finns original preparat och det finns generika. Generiska läkemedel eller generika är läkemedel som inte åtnjuter patentskydd, därför kan de produceras av flera tillverkare. | Läkemedel för ackompanjerande symptom vid Parkinson Den klassiska symtom vid Parkinson - orsakas av specifik cerebral dopaminbrist. Men sjukdomen åtföljs ofta även av andra symtom av olika karaktär. Behandlingar och läkemedel finns för de flesta av dessa symptom. |
Stäng fliken
Vilka är de vanligaste läkemedlen och behandlingarna? Det finns flera olika läkemedel för att behandla Parkinson. I början erbjuder läkarna orala läkemedel. I takt med att sjukdomen fortskrider kan andra behandlingar bli nödvändiga. | Indikationer vid avancerande Parkinson Hur man tar beslut om valet av specifik behandling vid avancerad Parkinsons sjukdom. | Publikationer rörande läkemedel och behandlingar vid Parkinsons sjukdom. |
Hälsoekonomiska sammanställningar gällande Parkinsons sjukdom. | Tre olika patientfall med avancerad Parkinson presenteras. Kopplat till de tre patienternas sjukdomsfall finns hälsoekonomiska data som visar de kostnader och vinster samhället kan uppnå vid korrekt behandling. | Rehabilitering är en viktig del av behandlingen. |
Stäng fliken
Hur bra är jag och hur bra kan jag bli? Vilka besvär kan min nuvarande behandling klara av? Hur bra kan jag förvänta mig att bli? Kan t ex mitt samliv bli bättre med rätt behandling? | Här hittar du tips från Parkinsonsjuka och anhöriga som gör livet lättare att leva med Parkinson. Skicka gärna in dina egna knep och tips som gör att du mår bra till: kontakt@parkinsoninfo.nu | Mat, motion, mediciner, mental inställning Vad skall jag äta och när? Hur kan jag motionera och hur följer jag upp effekten av min medicin? |
Stress, sinnesstämning och sömn Hur kan jag undvika eller hantera stressituationer? Hur kan jag förbättra min sovkvalitet? | Mun- och talövningar som du kan göra på egen hand. | Vad får dig att må bra? Och vad utmanar din tankeverksamhet? Motion för hjärnan varje dag. |
Stäng fliken
Senaste nytt på Parkinson-området. Läs det senaste inom forskning och andra relaterade parkinson frågor. | Vetenskapliga publikationer som rör Parkinsons sjukdom ur olika aspekter. | Hur många Parkinsonsjuka finns det i olika länder? |
Parkinsonfondens verksamhet bygger helt på frivilliga gåvor och har inget statligt stöd. Stöd Parkinsonforskningen! | Parkinsonakademien i Lund, utvecklar den kliniska parkinsonforskningen i landet. Läs hur grundforskning och patientnära forskning knyts samman. |
Stäng fliken
Experternas svar på inskickade frågor Här hittar du läsarnas frågor som sjukvårdsexperter har svarat på. Du kan skicka en fråga till våra experter på: kontakt@parkinsoninfo.nu | Här hittar du de vanligaste frågorna och svaren om Parkinson |
Stäng fliken
Hjärngympa och stimulering
Vad får dig att må bra? Och vad utmanar din tankeverksamhet? Motion för hjärnan varje dag.
Korsrörelse
(Detta är inte bara en bra ögonrörelse utan en mycket effektiv del av hjärngympan som hjälper till att få igång samarbetet mellan hjärnhalvorna och dessutom stärker syn- och hörselnerven).
Den här korsrörelsen bör du helst göra fem minuter om dagen för att få önskad effekt. Höger arm på vänster knä, vänster hand på höger knä. Rörelsen kan varieras efter dina önskemål, du kan ta händerna på vaderna, eller armbågarna mot knäna – om du är vig. Du kan dansa, hoppa, marschera – eller bara gå. Till musik eller utan. Huvudsaken är att du gör dina korsrörelser. (Detta är en mycket bra övning för den som vill integrera sina hjärnhalvor).
Rita “åttan”
Har du hakat upp dig på stavelsen av ett ord? Har ditt barn svårt att lära sig delar av multiplikationstabellen? Skriv “frågan” i ena delen och “svaret” i den andra “åttan”. Följ pennan med ögonen när du ritar åttan. Först med ena handen och sedan med den andra, börja uppåt till vänster och gör åttan tre gånger med vardera handen. Säg gärna det som står i åttan högt. (Detta anses underlätta inlärningen markant, du kan till exempel lära dig ett krångligt telefonnummer. Skriv numret i ena öglan och namnet i den andra. Det går också bra att skriva in halva multiplikationstabellen i ena öglan och resten i den andra).
Tips på aktiviteter som stimulerar hjärnan
• Allt som gör en glad och man finner tillfredsställelse i
• Stimulerande arbete
• Spela schack
• Lösa korsord
• Lösa gåtor
• Läsa dagstidningar, tidskrifter, romaner etc.
• När man inte längre kan se, kan taltidningar och talböcker vara ett alternativ
• Spela sällskapsspel: Alfapet, Trivial Persuit, Memory, Yatzy, Schack, Bridge
• Titta t ex på olika frågesportsprogram på TV.
• Lyssna på t ex Melodikrysset på radio eller grammofonmusik m m.
• Gå på bio, teater, konserter, utställningar och vernissager etc.
• Umgås med släkt och vänner. • Delta i studiecirklar.
• Samla information på Internet, delta i chatt-grupper etc.
• Promenera, gärna i grupp med likasinnade.
• All form av dans, ensam hemma eller allra helst i grupp.
• Försöka behålla sina intressen och hobbies så länge som möjligt.
• När det inte går att idka gamla hobbies längre, försöka att skaffa nya!
• Delta aktivt i föreningsliv • Vårda relationen till släktingar och vänner.
• Skämma bort sig själv ibland
• Hjärnan behöver även vila – försök med avslappningsövningar!
• Försök att få så många timmars sömn som möjligt – helst nattetid!
• Andas frisk luft, syresätt hjärnan
• Se till att äta en allsidig kost, hjärnan använder glukos ”socker” som energikälla
Öronmassage
Enligt akupunkturläran om kroppens energier och meridianer kan vi genom öronmassage indirekt massera hela kroppen. Dra “ut” öronen och massera lagom hårt uppifrån och ner. Som om du “vecklade ut” örat.
Ugglan
(Den som befinner sig i en stökig miljö kan med denna öronmassage bland annat “stänga av” onödiga, energikrävande ljud).
Nyp tag i din axelmuskel samtidigt som du tar ett djupt andetag. Vrid huvudet åt samma håll – och blås ut. Efter tre gånger – låt huvudet falla framåt och byt till andra axeln. (Hjälper till att släppa spänningar i axelpartierna som blockerar både din syn, hörsel och din koncentrationsförmåga).
Göra “åttan”
Korsa händerna och tummarna framför dig – håll ögonen på tummarna och “rita” åttan med armarna. Om man vill få ett barn att prova detta rekommenderas att man ritar glada gubbar på tumnaglarna.
Avslappningsrörelse
(En utmärkt övning att göra för den som sitter stilla framför en dator och sällan låter ögonens muskler “motionera”. Ögonrörelser är också nyckeln till våra minnesbanker)
Korsa fötterna – och sträck på dig som en katt samtidigt som du tar ett djupt andetag och håller handen med den andra. Har du vänster fot över höger fot ska du lägga vänster hand över höger hand och tvärtom. Vänd handflatorna mot varandra, knäpp fingrarna och böj in händerna mot kroppen. Efter en stund, flytta isär fötterna och för ihop fingertopparna mot varandra. (Rörelsen kan göras sittande, stående – eller när du ligger i sängen. Får en stressad person att varva ner – samtidigt som blodgenomströmningen i kroppen ökar).
Vadsträckaren
Ta stöd med handflata/handflatorna mot en vägg, höger ben “bakom” kroppen med fotsulan hårt i golvet. Det ska sträcka och spänna lite i vadmuskeln om du gör rätt. Andas in djupt – gå upp på tå med foten – och andas ut när du sakta pressar ner foten igen. Upprepa tre gånger och byt sedan ben! (Spänningar i vaden kan göra både hjärnan och kroppen trött. Ger snabb energi för den som känner sig trött och/eller okoncentrerad).