Att ställa korrekt diagnos vid Parkinsons sjukdom kan ibland vara en svår utmaning på grund av likartad symtombild med vissa parkinsonliknande sjukdomar, även kallade atypisk parkinsonism eller parkinson plus.

Enligt forskare vid Radboud Universiteit Nijmegen i Nederländerna skulle rätt diagnos enklare kunna ställas genom att läkaren frågar patienten om denne kan cykla eller inte.

Forskarna gjorde uppföljning av 111 patienter med symtom på Parkinsons sjukdom men utan klar diagnos.

Efter tre år visade det sig att 4 procent bland dem som då fått en diagnos på Parkinson sjukdom hade varit oförmögna att cykla när studien startade. Motsvarande siffra bland dem med diagnos på atypisk parkinsonism var 52 procent.

Forskarna förklarar fyndet med att cykelförmågan kan vara känslig för subtila förändringar av balansen och koordinationsförmågan som i sin tur orsakas av mer omfattande neurologiska skade vid atypisk parkinsonism.

De aktuella resultaten presenteras i ett brev till tidskriften Lancet.

Källa: Dagens Medicin

bild: chemicalnet.se

Årets Arrheniusplakett går till Jonas Bergquist för hans utveckling av analytiska verktyg som hittar tidiga biomarkörer vid olika sjukdomstillstånd.
Kemistsamfundets Arrheniusplakett ges i år till Jonas Bergquist, professor i analytisk kemi och neurokemi vid Uppsala universitet.
– Svante Arrhenius är en riktig kultfigur, så det känns väldigt roligt och hedervärt att få den här utmärkelsen, säger han.

Jonas Bergquist och hans forskningsgrupp fokuserar på att hitta biomarkörer som kan användas i diagnostiskt eller prognostiskt syfte och bidra till bättre förståelse kring olika sjukdomsförlopp. För att på ett enkelt sätt identifiera markörer utvecklar de nya analytiska verktyg och förfinar befintliga metoder som de sedan applicerar på labbet.

– Som exempel kombinerar vi multidimensionell vätskebaserad separation med högupplöst masspektrometri för att kunna se mönster av biomarkörer i komplexa prover.

Med masspektrometri kan mängden av olika substanser bestämmas samtidigt som strukturell information fås. Både mönster och enskilda molekyler, alltifrån små molekyler till stora proteiner, kan urskiljas.

– Idag används ofta immunologiska analyser för att följa biomarkörer, men då måste man från början veta vad man letar efter och man är väldigt begränsad av tillgången till bra antikroppar.

Jonas Bergquist har en bakgrund inom klinisk neurovetenskap och det är markörer för neurodegenerativa sjukdomar, till exempel Alzheimer och Parkinson, som ligger närmast hjärtat. Men metoderna kan appliceras inom alla möjliga olika områden, berättar han.

– Vi har till exempel en steroidanalysmetod som nu är etablerad i den amerikanska vården och som använts på över en miljon patientprover hittills, bland annat vid utredning av fertilitetsproblematik och endokrina tumörer.

Ett problem forskningsgruppen tampas med är att hitta sätt att få ner kostnaderna, eftersom de flesta metoderna än så länge är relativt dyra.

– Vi har en dröm om att få ut metoder på marknaden baserade på ”lab-on-a-chip”, enkla diagnostiska tester som säljs på Pressbyrån eller motsvarande, men det är svårt att lyckas med det.