DAGENS TIPS
Det är bättre för konditionen att gå ut en stund varje dag än att ta en långpromenad en gång i veckan
Hem
|
Osynligastötestenar
|
Kliniskastudier
|
Behandlingoch mediciner
|
Tips ochegenvård
|
Forskningoch nyheter
|
Medicinskafrågor
|
Stäng fliken
Nästan hälften av dem som har Parkinsons sjukdom drabbas någon gång av depression. Den kan gå över snabbt utan att man behöver någon behandling. Den kan också vara långvarig och djup. Det är viktigt att man får behandling om man har depression. | Smärta och förändrad känsel vid Parkinson är vanliga inslag i symtombilden. Problem med muskelkramp vid Parkinsons sjukdom beskrevs redan 1877 av fransmannen Jean Martin Charcot. Smärtan är störst vid off-period, då medicinerna inte fungerar. Foldern "Smärta vid Parkinsons sjukdom" är producerad av Orion Pharma AB | Tillståndet kännetecknas av obehagliga förnimmelser djupt inne i benen, ibland även i armarna, som gör det helt omöjligt att sitta still. Myrkrypningar, sockerdrickskänsla är några av beskrivningarna för ”Den vanligaste sjukdom du aldrig hört talas om”. Parkinson Journalen har behandlar kombinationen Parkinsons sjukdom och RLS i PJ 2 2007 |
Parkinsonsjuka upplever ofta en trötthet, s k fatigue. Det kan vara ren fysisk trötthet men även hjärntrötthet. För att inte låta trötthet förstöra den sociala samvaron måste man planera sina aktiviteter. Körförmågan vid Parkinson Trötthet är en bidragande orsak till att körförmågan vid Parkinson kan försämras. Det finns flera! I Parkinson Journalen 1 2008 beskrivs situationen mer ingående. Orion Pharma har gett ut en foldern om fatigue, "Fatigue vid Parkinsons sjukdom". Beställ den hos Orion Pharma. Ladda ner som PDF Körförmåga hos äldre PJ 1 2008 |
Stäng fliken
Kliniska studier innebär att en läkemedelssubstans testas på människor. De kliniska studierna sker i fyra faser. Läs mer om detta här nedan. | Det pågår världen över en intensiv forskning kring Parkinson. Det kan gälla allt ifrån att hitta biomarkörer för tidig diagnos till att pröva en ny substans som kan bromsa upp sjukdomen. | I Sverige pågår flera kliniska studier om Parkinson. Det finns en del mindre studier men även stora internationella studier kan rekrytera deltagare från Sverige. Den behandlande läkaren kan svara på vad som finns på den ort man bor på. T ex på http://www.karolinskatrialalliance.se/#/p_1/ |
För tio år sedan fanns det bara ett fåtal läkemedel för symptomlindring av Parkinson. Idag finns det åtskilliga om man räknar in de olika styrkorna också. Det finns original preparat och det finns generika. Generiska läkemedel eller generika är läkemedel som inte åtnjuter patentskydd, därför kan de produceras av flera tillverkare. | Läkemedel för ackompanjerande symptom vid Parkinson Den klassiska symtom vid Parkinson - orsakas av specifik cerebral dopaminbrist. Men sjukdomen åtföljs ofta även av andra symtom av olika karaktär. Behandlingar och läkemedel finns för de flesta av dessa symptom. |
Stäng fliken
Vilka är de vanligaste läkemedlen och behandlingarna? Det finns flera olika läkemedel för att behandla Parkinson. I början erbjuder läkarna orala läkemedel. I takt med att sjukdomen fortskrider kan andra behandlingar bli nödvändiga. | Indikationer vid avancerad Parkinson Hur man tar beslut om valet av specifik behandling vid avancerad Parkinsons sjukdom. | Publikationer rörande läkemedel och behandlingar vid Parkinsons sjukdom. |
Hälsoekonomiska sammanställningar gällande Parkinsons sjukdom. | Tre olika patientfall med avancerad Parkinson presenteras. Kopplat till de tre patienternas sjukdomsfall finns hälsoekonomiska data som visar de kostnader och vinster samhället kan uppnå vid korrekt behandling. I Parkinson Journalen 2 2008 beskriver någon hur det är att leva med Apomorfinpenna | Rehabilitering är en viktig del av behandlingen. |
Stäng fliken
Hur bra är jag och hur bra kan jag bli? Vilka besvär kan min nuvarande behandling klara av? Hur bra kan jag förvänta mig att bli? Kan t ex mitt samliv bli bättre med rätt behandling? | Här hittar du tips från Parkinsonsjuka och anhöriga som gör livet lättare att leva med Parkinson. Skicka gärna in dina egna knep och tips som gör att du mår bra till: kontakt@parkinsoninfo.nu | Mat, motion, mediciner, mental inställning Vad skall jag äta och när? Hur kan jag motionera och hur följer jag upp effekten av min medicin? |
Stress, sinnesstämning och sömn Hur kan jag undvika eller hantera stressituationer? Hur kan jag förbättra min sovkvalitet? | Mun- och talövningar som du kan göra på egen hand. | Vad får dig att må bra? Och vad utmanar din tankeverksamhet? Motion för hjärnan varje dag. |
Stäng fliken
Senaste nytt på Parkinson-området. Läs det senaste inom forskning och andra relaterade parkinson frågor. | Vetenskapliga publikationer som rör Parkinsons sjukdom ur olika aspekter. | Hur många Parkinsonsjuka finns det i olika länder? |
Parkinsonfondens verksamhet bygger helt på frivilliga gåvor och har inget statligt stöd. Stöd Parkinsonforskningen! | Parkinsonakademien i Lund, utvecklar den kliniska parkinsonforskningen i landet. Läs hur grundforskning och patientnära forskning knyts samman. |
Stäng fliken
Experternas svar på inskickade frågor Här hittar du läsarnas frågor som sjukvårdsexperter har svarat på. Du kan skicka en fråga till våra experter på: kontakt@parkinsoninfo.nu | Här hittar du de vanligaste frågorna och svaren om Parkinson |
Stäng fliken
| Parkinsons sjukdom | |
Vad är Parkinsons sjukdom? Hur påverkar det individen? |  |
| Symptom Ett av symtomen är skakning men det är långt ifrån det enda. Läs mer om Symtomen vid Parkinsons sjukdom. |  | |
| Diagnos Stelhet och smärtor i ryggen kan vara tidiga tecken men diagnosen är svår att ställa. Hur ställs diagnosen vid Parkinsons sjukdom? |  | |
| Min profil Hur mår jag idag och vad vill jag förändra? Du som är sjuk kan göra din egen profil och få tips om var du kan få hjälp att må bättre. |  | |
| Tandvård | |
Tandvård kostar pengar – och det finns idag ingen skräddarsydd subventionering till Parkinsonsjuka. |  |
| Parkinson-team | |
För att nå målen att bibehålla funktion, aktivitet och delaktighet genom sjukdomens förlopp räcker inte läkarinsatser och mediciner. Specifika insatser från ett helt team behövs. | |
| Adresser till läkare Förutom landstingens vårdutbud kan du vid Parkinson även kontakta privatpraktiserande läkare med specialistkompetenser inom neurologi och geriatrik. | | |
| Livskvalitet Livskvalitet som begrepp innebär olika för olika människor. | | |
Prevalens av Parkinson
Hur många Parkinsonsjuka finns det i olika länder?
Prevalens av Parkinsons sjukdom i Europa
PREVALENS PER LAND
Statistiken är baserad på olika studier i respektive länder under åren 2000–2008. Siffrorna är inte helt vetenskapligt jämförbara men ger en bra uppfattning om hur många människor i de olika länderna som har Parkinson.
Termen ”prevalens” av Parkinsons sjukdom refererar till den folkmängd som vid varje given tidpunkt uppskattas ha Parkinson.
Land Antal personer
Belgien 22 807
Cypern 1 084
Danmark 10 355
Estland 2 773
Finland 10 309
Frankrike 117 093
Grekland 23 439
Irland 5 691
Island 436
Italien 199 048
Lettland 4 767
Litauen 6 574
Luxemburg 811
Malta 637
Nederländerna 28 725
Norge 8 771
Polen 63 178
Portugal 22 387
Schweiz 14 691
Slovakien 8 036
Slovenien 3 791
Spanien 151 019
Storbritannien 119 264
Sverige 17 629
Tjeckien 18 411
Tyskland 260 817
Ungern 20 223
Österrike 16 226
Europa 1 158 990
Källa: P.Andlin-Sobocki et al
European Journal of Neurology 12
(Supl 1) June 2005
PREVALENS PER ÅLDERSGRUPP
Siffrorna är inte helt vetenskapligt jämförbara men ger en mycket bra uppfattning om prevalensen av Parkinson per åldersgrupp i de olika länderna.
Ett exempel på hur siffrorna ska läsas:
Italien
Hos personer i åldersgruppen 35–44 år har 6,7 personer per 100 000 Parkinson. I åldersgruppen 45–54 år har 49,1 personer per 100 000 Parkinson.
Finland
30–44: 6,4/100 000
45–49: 31,3/100 000
50–54: 74,3/100 000
55–59: 173,8/100 000
60–64: 372,1/100 000
65–69: 665,6/100 000
70–74: 1 057,4/100 000
75–79: 1 432,5/100 000
80–84: 1 594,2/100 000
≥ 85: 1 223,3/100 000
Frankrike
60–69: 500/100 000
70–74: 400/100 000
75–79: 1 800/100 000
80–84: 2 200/100 000
85–89: 2 200/100 000
≥ 90: 6 100/100 000
Italy
0–34:0,0
35–44:6,7/100 000
45–54:49,1/100 000
55–64:145,2/100 000
65–74:563,7/100 000
75–84:1289,3/100 000
≥ 85:1 705,5/100 000
Litauen
50–59: 45/100 000
60–69: 151/100 000
70–79: 288/100 000
80–89: 229/100 000
Nederländerna
55–64: 300/100 000
65–74: 1000/100 000
75–84: 3200/100 000
85–94: 3300/100 000
≥ 95: 5 300/100 000
Portugal
0–4: 0
5–9: 0
10–14: 0
15–24: 0
25–34: 3/100 000
35–44: 0
45–54: 36/100 000
55–64: 169/100 000
65–74: 625/100 000
≥ 75: 890/100 000
Spanien
0–39: 3,3/100 000
40–49: 16,5/100 000
50–59: 100,2/100 000
60–69: 435,6/100 000
70–79: 953,3/100 000
80–89: 973/100 000
≥ 90: 263,1/100 000
Storbritannien
0–29: 0
30–39: 8/100 000
40–49: 12/100 000
50–59: 109/100 000
60–69: 342/100 000
70–79: 961/100 000
≥ 80: 1 265/100 000
Källor
Italien: Totaro R Marini C Pistoia F Sacco S
Russo T Carolei A. Prevalence of Parkinson’s
disease in the L’Aquila district central Italy. Acta
Neurol Scand 2005; 112(1):24–28.
Spanien: Errea JM Ara JR Aibar C de Pedro-
Cuesta J.Prevalence of Parkinson’s disease in lower
Aragon Spain.Mov Disord. 1999 July; 14(4):
596–604.
Frankrike: Tison F Dartigues JF Dubes L Zuber M
Alperovitch A Henry P.Prevalence of Parkinson’s
disease in the elderly: a population study in
Gironde France.Acta Neurol Scand. 1994 August;
90(2):111–5.
Portugal: Dias JA Felgueiras MM Sanchez JP
Gonçalves JM Falcäo JM Pimenta ZP.
The prevalence of Parkinson’s disease in Portugal.
A population approach.Eur J Epidemiol.
1994 December; 10(6):763–7.
Storbritannien: Schrag A Ben-Shlomo Y Quinn NP.Cross
sectional prevalence survey of idiopathic Parkinson’s
disease and Parkinsonism in London.BMJ. 2000 July
1; 321(7252):21–2.
Finland: Havulinna AS Tienari PJ Marttila RJ Martikainen
KK Eriksson JG Taskinen O et al.
Geographical variation of medicated parkinsonism
in Finland during 1995 to 2000. Movement
Disorders 2008; 23(7):1024–1031.
Nederländerna: van de Vijver DA Stricker BH Breteler
MM Roos RA Porsius AJ de Boer A.
Evaluation of antiparkinsonian drugs in pharmacy
records as a marker for Parkinson’s disease. Pharm
World Sci. 2001; 23(4):148–52.
Litauen: Valeikiene V Ceremnych J
Mieliauskaite D Alekna V. The prevalence of
Parkinson’s disease among Vilnius inhabitants.
Central European Journal of Medicine 2008;
3(2):195–198.