parkinsoninfo

Ny svensk studie om kontinuerlig dopaminerg terapi

admin — Tue, 16 Mar 2010 09:52:58 +0000

Personer med Parkinsons sjukdom i avancerade stadier av sjukdomen är beroende av adekvat dopaminerg terapi för att behandla motoriska och icke-motoriska fluktuationer. Kontinuerlig duodenal levodopa/carbidopa infusion är en effektiv metod att avhjälpa den här typen av komplikationer men hittills har man inte undersökt på djupet hur personer med Parkinson upplever det. En ny svensk undersökning publicerad i European Neurological Journal belyser frågan.

Ladda ner artikeln som PDF

Patient Perceived Retrospective Outcome of Duodenal Levodopa Infusion in Advanced Parkinson’s Disease

Värktablett skyddar mot parkinson

admin — Fri, 19 Feb 2010 07:59:36 +0000

En ny studie tyder på att personer som regelbundet tar ibuprofen kan minska risken för att drabbas av Parkinsons sjukdom. Studien ska presenteras i mitten av april.

Studien omfattar 136,474 personer som inte hade Parkinson vid studiestarten. Deltagarna fick redovisa sitt intag av alla typer av så kallade icke-steroida antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel (NSAID). Det är en grupp läkemedel med inflammationsdämpande, smärtlindrande och febernedsättande verkningar.

Den gemensamma verkningsmekanismen är att de hämmar cyklooxygenasenzymerna (COX).Så gott som alla lättare värk- och febernedsättande medel på apoteket är i kategorin NSAIDer. Ett viktigt undantag är paracetamol (verksam substans i Alvedon, Reliv med flera) som inte är en NSAID.

Efter sex år hade 293 deltagare i studien utvecklat Parkinson.

Enligt studien var det 40 procents mindre risk för regelbundna användare av ibuprofen att utveckla sjukdomen. Personer som tog mer ibuprofen minskade risken mer än personer som tog lite ibuprofen. Resultaten är enligt studien oberoende av ålder, rökvanor och koffeinintag.

Ibuprofen är den enda NSAID som kunde kopplas till lägre parkinsonrisk, enligt Xiang Gao, Harvard School of Public Health i Boston. Det hjälper alltså inte med magnecyl.

Varför ibuprofen tycks minska risken för Parkinson vet man inte. Där behövs mer forskning. Cirka en miljon människor per år drabbas av sjukdomen enbart i USA.

Studien kommer att presenteras på American Academy of Neurologys 62a årsmöte i Toronto den 10 till 17 april.

Källa: www.chemicalnet.se

40 miljoner kronor till forskning om Alzheimer, ALS och Parkinson vid Umeå universitet och SLU

admin — Tue, 16 Feb 2010 14:35:53 +0000

Familjen Erling-Perssons stiftelse anslår 40 miljoner till forskning vid Umeå universitet. Forskningen ska leda till snabbare, säkrare och effektivare diagnos, prognos och behandling av svåra neurosjukdomar.– Det här är ett oerhört betydelsefullt anslag. Det innebär att Umeå universitet kan genomföra en kraftsamling kring forskning om svåra neurosjukdomar. Ambitionen är att uppnå forskningsresultat som är av direkt nytta för patienter och deras anhöriga, säger Umeå universitets rektor Göran Sandberg.
Mer än 100 000 svenskar är drabbade och varje år insjuknar över 10 000 personer i neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom, förlamningssjukdomen amyotrofisk lateral skleros, ALS och Parkinsons sjukdom.
För dessa neurodegenerativa sjukdomar saknas idag behandlingar och läkemedel som förebygger, botar eller påverkar sjukdomsprocesserna. Effektiv behandling kräver också att patienterna får en tidig diagnos, så att rätt behandling sätts in innan en alltför stor del av kroppens nervceller har brutits ner och inte längre går att behandla.
– Idag har vi många gånger problem att sätta rätt diagnos. Vid Parkinson sjukdom finns studier som visar att var fjärde patient har fått en felaktig diagnos, de har istället någon annan form av parkinsonliknande sjukdom, berättar professor Lars Forsgren,
Personer som drabbas av svåra sjukdomar ställer sig främst frågorna: Vad har jag? Hur kommer det att gå? Vad kan man göra åt det?
– Tack vare det här anslaget är våra förutsättningar mycket goda att inom en snar framtid bättre kunna besvara dessa frågor, menar professor Stefan Marklund huvudansvarig forskare för ansökan.
Forskningsprojektet som kallas ”Metabola markörer för neurodegenerativa sjukdomar” är tvärvetenskapligt. Nya kunskaper ska tas fram genom att medicin, biologi och kemi kombineras med så kallad metabolomik.
Metabolomik brukar definieras som en “systematisk studie av de kemiska fingeravtryck som specifika cellulära processer lämnar i en organism”. Dessa kemiska fingeravtryck representerar kroppens små molekyler, så kallade metaboliter, till exempel aminosyror, fettsyror, socker, hormoner och andra signalmolekyler. Sammansättningen av metaboliter kan liknas vid ett fingeravtryck av hälsotillståndet hos människor. Med hjälp av metabolomik kan man därför upptäcka mönster som är unika för en specifik sjukdom.
Med stöd från Wallenberg Consortium North blev Umeå för sju år sedan en nationell
nod för utvecklingen av metabolomik. Idag ligger Umeåforskarna i den absoluta internationella forskningsfronten.
– Det här anslaget kommer att ha stor betydelse för den fortsatta metodutvecklingen inom metabolomikanalyser här i Umeå och kommer säkert gagna fler projekt där metabolomikanalyser är centrala vid både Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, säger Thomas Moritz, professor vid SLU i Umeå och ansvarig för metabolomiklaboratoriet.
– Projektet kommer inte bara ha betydelse för olika neurosjukdomar. Den utveckling av metabolomikforskningen som detta innebär kommer också att ha betydelse för forskning om sjukdomar som astma och allergi, prostatacancer samt infektionssjukdomar, förklarar Göran Sandberg.

Källa: Umeå universitet

En spruta och två gener – effektiv behandling mot Parkinsons sjukdom

admin — Tue, 09 Feb 2010 22:36:33 +0000

En enda spruta som behandling för Parkinsons sjukdom. Det hoppas forskare i Lund ska vara verklighet inom fem år.

Det är forskaren Tomas Björklund med kollegor som har kommit fram till en form av genterapi som ser mycket mer lovande ut än det som hittills har forskats fram inom fältet.

Deras terapi baserar sig på att överföra gener, som kodar för de dopaminproducerande enzymerna, till patientens egna nervceller.

Lundaforskarna har undersökt behandlingen i en djurmodell i en situation motsvarande slutstadiet av Parkinsons sjukdom, när över huvud taget inga dopaminproducerande nervceller finns kvar.
– Djuren blir i stort sett helt återställda av behandlingen, säger Tomas Björklund, som i nyligen försvarade sin doktorsavhandling i ämnet. I avhandlingen ingår den artikel om Lundaforskarnas genterapi som nu har publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Brain.

I Tomas Björklunds avhandling beskrivs hela resan från att förstå sig på samspelet mellan de två generna som utgör genterapin, till skapandet av en så kallad genvektor som nu ska testas kliniskt. En genvektor är skalet av ett virus, i vilket man kan sätta in gener som sedan levereras av virusskalet till cellerna man vill behandla. Lundaforskarna har redan skickat in ett patent på konstruktionen.
– Hela avhandlingen bygger upp till att prova den här metoden kliniskt. Vi hoppas hitta en partner som kan hjälpa oss att finansiera de kliniska studierna. Målet är att ha en första klinisk prövning inom tre år. Om allt går bra kan vi då ha ett läkemedel ute på marknaden om fem år, säger Tomas Björklund.

Och då är det inte frågan om någon långrandig behandling.
- Tanken är att man ska kunna få en spruta och sen är det färdigt.

Parkinsons sjukdom orsakas av att vissa celler i hjärnan, som producerar signalsubstansen dopamin, dör. Vanliga symptom är skakningar, stelhet och långsamma rörelser. Standardbehandlingen är L-dopa, ett förstadium till dopamin, men behandlingen ger ofta biverkningar i form av ofrivilliga rörelser efter några år.

En fördel med genterapin är att dopaminet produceras kontinuerligt i cellerna. Patienten slipper de toppar och dalar i dopaminproduktionen som till exempel traditionell behandling med L-dopa ger.

– Läkemedelsindustrin är intresserad av sådan här behandling och börjar se möjligheterna med det. Vi visar att det är säkert och effektivt. Detta kan även öppna upp för nya behandlingar inom Huntingtons sjukdom och Alzheimer, säger Tomas Björklund.

Kontakt
Tomas Björklund nås e-post: tomas.bjorklund@med.lu.se

Tomas Björklund ingår i forskarnätverket Bagadilico vid Lunds universitet, som har som syfte att förkorta vägen från labb till patient för nya behandlingar för Parkinsons sjukdom.

Länk till Bagadilico: http://www.med.lu.se/bagadilico/paa_svenska

Länk till tidskriften Brain: http://brain.oxfordjournals.org/
Källa: Lunds Universitet

Funktion klarlagd hos enzym som skyddar mot degenerativa sjukdomar

admin — Wed, 27 Jan 2010 08:39:47 +0000

Degenerativa sjukdomar och åldrande har ett samband med oxidativ stress i kroppens celler, men det finns naturliga ”avgiftningsenzym” i hjärnan som kan oskadliggöra de farliga substanserna. En ny studie ledd av professor Bengt Mannervik vid Uppsala universitet visar nu hur detta enzym fungerar i detalj, vilket ökar möjligheten att utveckla förebyggande läkemedel.
Den nya studien, som finns publicerad i tidskriften Biochemistry, kan i förlängningen få betydelse för framställning av terapeutiska proteiner mot degenerativa sjukdomar och åldrande, som visats ha ett samband med “oxidativ stress” i kroppens celler. Nedbrytningsprodukter av fleromättade fettsyror binds till proteiner och kan påvisas i hjärnan på patienter med Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Kroppen har avgiftningsenzymer som kan oskadliggöra de farliga produkterna och studier av flugor, maskar och möss har visat att ökad mängd av enzymerna är knuten till ökad livslängd.

De farliga ämnena förekommer ofta i två spegelvända former, som kan jämföras med en vänster- och en högerhand. Enzymer kan vanligen bara verka på vänster- eller högermolekyler precis som en vänsterhandske bara passar på vänsterhanden. Resultatet skulle väntas bli att endast hälften av det farliga ämnet bryts ned och att stora mängder blir kvar.

Bengt Mannerviks forskargrupp har tidigare upptäckt det enzym som oskadliggör ämnet som binds till proteiner i sjuk hjärnvävnad. I den nya studien visar forskarna tillsammans med amerikanska kollegor hur avgiftningsenzymet kringgår problemet med de spegelvända giftiga molekylerna, så att fullständigt skydd kan uppstå. Uppbyggnaden av enzymets katalytiska centrum skiljer sig på ett avgörande sätt från besläktade enzymer.

- Betydelsen av resultaten ligger främst i att vi fått fördjupad förståelse för hur biologiska organismer kan skräddarsy enzymer som skyddar mot bland annat cancer, neurodegeneration, grå starr och för tidigt åldrande. I förlängningen kan den nya kunskapen bli till hjälp för framställning av terapeutiska proteiner, säger Bengt Mannervik.

Källa: Uppsala Universitet

Efficacy of community-based physiotherapy networks for patients with Parkinson’s disease: a cluster-randomised trial

admin — Tue, 26 Jan 2010 22:30:54 +0000

Marten Munneke PhD , Maarten J Nijkrake PT , Samyra HJ Keus PT , Gert Kwakkel PhD, Henk W Berendse MD , Raymund AC Roos MD , George F Borm PhD , Eddy M Adang PhD , Sebastiaan Overeem MD , Bastiaan R Bloem MD , on behalf of the ParkinsonNet Trial Study Group.
The Lancet Neurology, Volume 9, Issue 1, Pages 46 – 54, January 2010

Summary

Background
Many patients with Parkinson’s disease are treated with physiotherapy. We have developed a community-based professional network (ParkinsonNet) that involves training of a selected number of expert physiotherapists to work according to evidence-based recommendations, and structured referrals to these trained physiotherapists to increase the numbers of patients they treat. We aimed to assess the efficacy of this approach for improving health-care outcomes.

Methods
Between February, 2005, and August, 2007, we did a cluster-randomised trial with 16 clusters (defined as community hospitals and their catchment area). Clusters were randomly allocated by use of a variance minimisation algorithm to ParkinsonNet care (n=8) or usual care (n=8). Patients were assessed at baseline and at 8, 16, and 24 weeks of follow-up. The primary outcome was a patient preference disability score, the patient-specific index score, at 16 weeks. Health secondary outcomes were functional mobility, mobility-related quality of life, and total societal costs over 24 weeks. Analysis was by intention to treat. This trial is registered, number NCT00330694.FindingsWe included 699 patients. Baseline characteristics of the patients were comparable between the ParkinsonNet clusters (n=358) and usual-care clusters (n=341). The primary endpoint was similar for patients within the ParkinsonNet clusters (mean 47·7, SD 21·9) and control clusters (48·3, 22·4). Health secondary endpoints were also similar for patients in both study groups. Total costs over 24 weeks were lower in ParkinsonNet clusters compared with usual-care clusters (difference €727; 95% CI 56—1399).

Interpretation
Implementation of ParkinsonNet networks did not change health outcomes for patients living in ParkinsonNet clusters. However, health-care costs were reduced in ParkinsonNet clusters compared with usual-care clusters.

FundingZonMw; Netherlands Organisation for Scientific Research; Dutch Parkinson’s Disease Society; National Parkinson Foundation; Stichting Robuust.

8,6 mkr från KK-stiftelsen till Högskolan Dalarnas tekniska forskning om bl a Parkinson

admin — Thu, 24 Dec 2009 09:32:01 +0000

Högskolan Dalarna placerar sig på andra plats i konkurrens med inte minst flera universitet i den ansökningsomgång som KK-stiftelsen nu har beslutat om. Ansökningsomgången gäller forskningsprojekt vid nya lärosäten.

Totalt 8,6 mkr går till två projekt. Det ena projektet rör teknik för att med stöd av data från patienten själv, mobilkommunikation och webbgränssnitt, bättre följa och dosera läkemedel vid Parkinsons sjukdom. Det andra projektet handlar om att utveckla bättre verktyg och beläggningsmaterial för att bearbeta härdat stål.

- Jag är mycket glad att vår forskning hävdar sig så bra. Det är en rejäl framgång för vår tekniska forskning, säger rektor Agneta Stark.

- En riktig julklapp, säger Mark Dougherty, professor i datateknik och en av dem som har fått ja till projektpengar. Det är så roligt att vi har styrka i flera ämnen inom det tekniska området. Det betyder att vi har en forskningsmiljö som är både bred och djup. Jag ser detta som ett viktigt steg framemot att vi får rätt att bedriva egen forskarutbildning.
Källa: Högskolan Dalarna

Icke motoriska symptom är stort problem vid Parkinson

admin — Thu, 03 Dec 2009 17:29:11 +0000

Icke motoriska symptom (NMS) vid Parkinson, så som sömnsvårigheter och talproblem är minst lika besvärande som de motoriska problemen. Dessa NMS kan förorsaka mycket negativa effekter inte bara på på den sjukes livskvalitet utan även på den närstående som vårdar den sjuke. Dessa fakta får idag allt större uppmärksamhet i den kliniska vardagen och mer hjälp ges både till den som är sjuk och till den som vårdar.
European Neurology,2009, Vol 4, Issue 1, page 31-34 finns artikeln “Redressing the Balance in Parkinson’s Disease Management with a Greater Focus on Non-motor Symptoms and Care-giver Health” där författarna S Lindvall, J Lökk och M Wainwright, fokuserar på de icke motoriska symptomens inverkan på livskvaliteten hos både sjuka och anhöriga.

Ladda ner Non motor and Caregiver Lindvall 2009

Ny forskning om hjärnceller kan ge ny Parkinsonmedicin

admin — Wed, 18 Nov 2009 10:52:17 +0000

Forskare vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg har gjort en ny upptäckt om hur nya hjärnceller bildas. Vid försök på möss har man hittat ett ämne, en peptid som kallas C3a, som påverkar hur stamceller utvecklas till nervceller och hur nybildade nervceller förflyttar sig i hjärnan.På längre sikt skulle upptäckten kunna leda till ny medicin som kan ges till personer som drabbats av stroke eller Parkinsons sjukdom.

– Våra forskningsrön visar att man skulle kunna använda molekyler som liknar peptiden C3a för att öka nybildningen av nervceller och stimulera ersättningen av nervceller som förlorats på grund av skada eller sjukdom, säger docent Marcela Pekna som lett forskargruppen vid Sahlgrenska akademin.

Peptiden C3a är en del av kroppens immunsvar. Ämnet ingår det som brukar kallas komplementsystemet, som är en grupp proteiner i människans blod som är avgörande för flera immunologiska reaktioner.
– Vår forskargrupp var den första i världen att visa att komplementsystemet också spelar en viktig roll för reparation och regenerering av hjärnan. Det var en förvånande upptäckt som öppnat ett helt nytt forskningsfält för hjärnforskare, säger Marcela Pekna.

FAKTA NYA NERVCELLER
Nya nervceller bildas i hjärnan under hela livet. Hjärnans stamceller bildas i hippocampus och i subventrikulära zonen, ett område som gränsar till de vätskefyllda hålrummen. Stamcellerna från den subventrikulära zonen mognar till nervceller i luktloben, men kan också vandra ut i hjärnan för att ersätta nervceller som skadats eller förstörts. Genom att ta reda på mer om hur nya nervceller uppstår och vad som styr deras vandring hoppas stamcellsforskare hitta nya sätt att behandla stroke, Parkinsons sjukdom och andra sjukdomar som beror på att nervceller inte fungerar som de ska.

Tidskrift: Stem Cells
Artikelns titel: Complement-derived Anaphylatoxin C3a Regulates In Vitro Differentiation and Migration of Neural Progenitor Cells
Författare: Noriko Shinjyo, Anders Ståhlberg, Mike Dragunow, Milos Pekny, Marcela Pekna

Källa: Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin

Sällsynt mutation gav Parkinsons sjukdom i sydsvensk familj

admin — Wed, 04 Nov 2009 09:33:42 +0000

En tiondel av de personer som lider av Parkinsons sjukdom har sjukdomen i släkten – den kan alltså vara genetiskt betingad. Doktoranden Andreas Puschmann vid Lunds universitet har visat att en känd sällsynt mutation som ger Parkinsons sjukdom har uppstått på nytt i en sydsvensk familj.

Trots att mutationen var den allra första som beskrevs i samband med Parkinsons sjukdom (1997) har den hittills bara hittats hos få personer av italiensk eller grekisk härkomst, samtliga släkt med varandra, samt hos tre andra individer i hela världen. Efter att ha följt medlemmar av den svenska familjen kliniskt under två generationer kan Lundaforskarna nu slå fast att det rör sig om samma mutation, men den svenska familjen har inga släktband med italienarna och grekerna. En mutation i exakt samma baspar på DNA-strängen har uppkommit på nytt.

– En förändring i detta enda baspar är alltså förknippat med sjukdomen, säger Andreas Puschmann.

Bara två av familjemedlemmarna har fått sjukdomen och de var då relativt unga, 31 respektive 40 år.

Mutationen sitter i en gen som kodar för proteinet alfa-synuklein. Proteinets exakta funktion är okänd, men det spelar en viktig roll i Parkinsons sjukdom och vissa demenssjukdomar.

– Molekylärgenetisk forskning om Parkinsons sjukdom är ett väldigt nytt område. Vi försöker hitta olika mutationer som orsakar sjukdomen och i framtiden hoppas vi hitta riktade behandlingar för detta.

Andreas Puschmann ingår i forskarnätverken Bagadilico vid Lunds universitet samt Svenska Parkinsonakademien. Båda har som syfte att förkorta vägen från laboratorium till patient vad gäller nya behandlingar för Parkinsons sjukdom.

Artikeln publiceras i tidskriften Parkinsonism & Related Disorders i morgon, den 5 november 2009.

Mer information:
Andreas Puschmann: 076-2608007, andreas.puschmann@med.lu.se
Lunds universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kliniska vetenskaper I Lund

Bild Andreas Puschmann (fotograf Olle Dahlbäck):
http://www.med.lu.se/media/files/filer_media/andreas_puschmann

Länk till Bagadilico: http://www.med.lu.se/bagadilico/paa_svenska
Länk till Parkinsonakademien: http://www.skane.se/default.aspx?id=201929

Christel Thunell

Pressmeddelande från Lunds Universitet, Publicerad: 2009-11-04 09:26